Mitt jobb innebär flera arbetssyslor. Jag spenderar hela dagarna med att designa, bygga/koda och projektleda hemsidor och projekt.

Förra veckan lanserade vi en ny sajt åt ett av grannföretagen vi delar lokaler med. De säljer annonsplatser på reklamskärmar som finns utplacerade på olika ställen i Sverige. Det var inte jag som gjorde sajten men anledningen till att jag tycker att det är lite extra roligt är för att det är mina bilder som finns där!

Snart får jag ett paket på posten! Inte vilket paket som helst utan ett väldigt efterlängtat sådant. Nu när lönen kom så passade jag på att unna mig ett objektiv jag varit sugen på sedan i höstas. Mitt kära 50/1.8 får lämna plats för snäppet vassare sigma 50/1.4!

Att stoppa ner kameran i en vanlig väska har alltid känts lite riskabelt för mig eftersom jag är rädd om mina grejer. Jag vill givetvis inte att de skall repas, stötas eller något annat tråkigt så jag har alltid haft kameran inlindad i en tröja eller liknande. Domke har en smart lösning som de kallar protective wraps.

Gårdagens lilla fotosession i buskarna gjorde mig ännu mer övertygad om något jag insett mer och mer på sista tiden. Mitt 85/1.8 är helt grymt! Jag köpte det begagnat tidigt i höstas, men har av någon anledning inte riktigt använt det lika mycket som jag trodde att jag skulle göra, vilket givetvis är ett otroligt slöseri. Efter skottlandsresan, lite porträttfoton i botaniska och gårdagens äventyr undrar jag verkligen varför.

Vad har Åsa gjort idag? Hon har stirrat upp i ett träd i drygt en timme. Helt normalt. Vad har du gjort?

På väg hem från spårvagnen noterade jag hur fint det var när solen lyste genom bladen överallt. Efter ett tag såg jag inte träd, jag såg motiv. Jag gick loss på buskarna och träden och hittade nog varenda vinkel som fanns, även om det så innebar att jag fick stå på huk (nej, inte stitta) med kameran upp i luften. Det är nog tur att man inte ser hur man ser ut ändå, ibland förstår man att folk tittar nyfiket när man står och fotar något.

Solen och allt grönt gör mig bara så GLAD!
Hoppas att ni haft en härlig helg i solen!

Skottland är som bekant fullt av får. Av både den ena och den andra sorten. De flesta stående, en del liggande och det sista släktet - rebellerna, de som inte vill vara som alla andra.

När det är så fint väder som det är ute nu så känns det bara pisstråkigt att gå hem och uggla efter jobbet. Idag kände jag mig sådär hopplöst rastlös! En vilsen Åsa började traska ner längs kanalen och hamnade till slut på centralen, där kameran åkte upp av ren reflex.

Av någon anledning dras jag ofta till tågmiljöer med kameran i handen. Jag vet inte om det är perspektiven som spåren och ledningarna skapar eller känslan av att man att hela tiden leds vidare. Något speciellt är det.

Nu har jag slutligen tagit mig tid att gå igenom alla Skottlandsbilder! Det nya albumet innehåller än så länge 20 bilder, men kommer förmodligen att fyllas på lite efter hand också. Hoppas att ni gillar dom!

En del av bilderna gör sig lika bra i svartvitt som i färg, vilket gör mig lite kluven. Tills dess att jag får upp mitt svartvita album så får ni två smakprov nedan.

När vi kom till stallet idag möttes vi av en ny liten filur. Han föddes igår och har inte ens hunnit få något namn. Mamma Fjödur såg superstolt ut över sin lilla skäckhingst när han sprang runt på sina långa vingliga ben. För visst är han söt?

Går man in i sadelkammaren hittar man fler små bebisar. En av stallkatterna har byggt bo åt sina 4 ungar i luvan till en jacka (vilket kanske inte var så uppskattat av jackans ägare). Snart kommer det ytterligare ett föl och kanske ännu fler kattungar. Det kommer bli ett enda stort dagis till slut!

Tittar man med andra ögon upptäcker man saker man annars aldrig sett. Det är nyttigt med nya perspektiv.

Bosse trivs ute på Balkongen. Att lyssna på alla ljud och låtsas att man är farlig vildkatt är grymt säger han.

Lite för grymt tycker vi. Någon gång har det hänt att balkongdörren har varit lite för mycket öpppen, vilket Bosse givetvis sett som en möjlighet. När man ser en katt titta IN genom fönstret istället för ut så är det något som inte står rätt till. En annan gång hoppade han över till grannens balkong och vägrade att komma tillbaka.

Efter det föregående inlägget fick jag ett önskemål om att lägga upp droppbilden så att ni också kunde få ha den som skrivbordsunderlägg. Jag är ju inte den som är svår, så självklart gör jag det. Bilden är anpassad för 1920x1200, hoppas att ni gillar den!

Det har vilat något av en regnförbannelse över mig sedan vi kom hem från Skottland (och alla andra i Göteborg också för den delen). Igår, när jag skulle åka ut och hälsa på pappa på Brännö ser jag ut genom båtfönstret hur den blå himlen totalt öppnar sig och släpper ner allt vatten som fanns kvar. Jag blev dyngsur.

Jag gillar att fånga folk i rörelse. Folk förvandlas till spöken och försvinner ut i tomma intet.

Den här bilden tog jag i farten på väg till jobbet.