Skottland är som bekant fullt av får. Av både den ena och den andra sorten. De flesta stående, en del liggande och det sista släktet - rebellerna, de som inte vill vara som alla andra.

När vi kom till stallet idag möttes vi av en ny liten filur. Han föddes igår och har inte ens hunnit få något namn. Mamma Fjödur såg superstolt ut över sin lilla skäckhingst när han sprang runt på sina långa vingliga ben. För visst är han söt?

Går man in i sadelkammaren hittar man fler små bebisar. En av stallkatterna har byggt bo åt sina 4 ungar i luvan till en jacka (vilket kanske inte var så uppskattat av jackans ägare). Snart kommer det ytterligare ett föl och kanske ännu fler kattungar. Det kommer bli ett enda stort dagis till slut!

Bosse trivs ute på Balkongen. Att lyssna på alla ljud och låtsas att man är farlig vildkatt är grymt säger han.

Lite för grymt tycker vi. Någon gång har det hänt att balkongdörren har varit lite för mycket öpppen, vilket Bosse givetvis sett som en möjlighet. När man ser en katt titta IN genom fönstret istället för ut så är det något som inte står rätt till. En annan gång hoppade han över till grannens balkong och vägrade att komma tillbaka.

Bosse har INTE lekt med toapappret.

En av världens goaste katter heter Kila-Kerstin och bor i stallet. Efter en härlig lektion i solen satte jag mig och myste lite med stallkatterna. Jag kom att tänka på en bild jag tog förra året och försökte mig på en uppföljare!

Nu vet ju alla att uppföljare sällan blir lika bra som originalet, men visst är det kul att se skillnaderna? Det är så lätt att man missar sådant när man ser något/någon så ofta.

Höjdpunkten på dagen är när reklamen dimper ner på dörrmattan. Åtminstone om man frågar Bosse.

Så fort det börjar prassla vid brevinkastet spetsar han öronen och vässar tänderna. Sedan hörs ljudet av turbotassar mot golvet och en lycklig bengal susar förbi. Alla vill väl läsa reklamen?

Idag möttes Bosse av ett dilemma. Reklamen och tidningarna fastnade i brevinkastet. Bosse, som inte visste hur han skulle tackla detta beslutade sig för att vänta ut dom.

Som om inte tassarna och klorna vore nog har nu Bosse lagt på sig lite nya badrumslekar. Givetvis till Åsas stora förtjusning.

1. Allt som står på handfatet skall dö!
Här får tvålen, tandkrämen och handkrämen passa sig. Bosse tar till tassen och boxar ner en efter en ner i handfatet. Inkluderar en konstpaus mellan varje attack (Bosse måste kontrollera att alla verkligen är döda).

Bosse har skaffat sig ett eget rum. Han har lagt beslag på badrummet, utan att vi har något att säga till om. Det är hans revir och den som inte passar sig får det tufft.

Vi får inte gå på toa utan att han är där. När man väl sitter där får man vara beredd att stå ut med både klor och tänder. Det är extra roligt att leka med någon som inte kan försvara sig!

Badkaret har blivit Bosses nya lekplats. Det här med att katter är rädda för vatten är bara en myt.

Visst är det skönt att vara lite trött ibland? Inte trött så att man somnar, men trött i kroppen, som när man varit ute och rört på sig lite grand. Sitter här, nyss hemkommen från ridningen som började för terminen. Oavsett om ridlektionen inte alltid känns så fysiskt ansträngande så brukar man ofta (jag åtminstone) känna av små muskler som man aldrig använder annars. Kombinerat med alla stallsysslor runtomkring så blir det sådär lagom ansträngande för mig som sitter stilla framför en dator större delen av dagarna.