I min desperata jakt på motiv i söndags sänkte jag blicken mot marken och hittade detta. Ett löv som fallit offer för vintern. Splittrat men envist kämpande för att hålla ihop.

Dags att dra med kameran ut! Jag fick ett infall idag när jag insåg hur längesedan det var jag faktiskt gav mig ut och fotade (bortsett från halvkrystade på-väg-till-jobbet-bilder). Med sol och blå himmel kändes det som en ganska bra idé... tills jag kom på att det fortfarande är vinter ute. Min plan var att gå upp till skridskobanan och plåta lite folk och saker längs med vägen. Synd då att jag inte kom åt vägen, isbanan låg redan runt knuten.

I sommar ser vi fram emot... tadaa tadaa. FOO FIGHTERS! 22 juni smäller det, vi köpte biljetter igår. Såg dem sist i Stockholm 2008 och det var bara grymt. Toppat med Biffy Clyro och Band of Horses kan det nog inte bli något annat. Peppad!

Visst blir det ljusare och ljusare ute? Små små steg men snart kanske man kan ta hemvägsbilder i dagsljus? Det gäller att vara optimistisk! Igår fick jag nästan lite vårkänslor när solen låg på balkongen. Gick ut barfota och utbrast: det är ju nästan varmt ute! Inte en enda minusgrad i sikte. Allt är relativt.

Den här helgen har det inte gjorts många knop här. Två sjuklingar och en ganska så inbjudande soffa sammanfattar det hela ganska bra. Min förkylning smög sig på i torsdags, samtidigt som Christian låg hemma med feber. Eftersom jag nästan aldrig blir sjuk intalar jag mig att jag är någon slags superwoman och blundar för ev. symptom tills det inte går att låtsas längre.

Okej, det kanske är lika bra att jag skaffar den där rullatorn ändå. Stel kan man kalla det. Träningsvärk kan man också kalla det. Gör lite snygga grimaser när jag sätter mig ner. Men det känns gött! Körde ett ordentligt pass i måndags och det var till och med roligt! Extra roligt att det känns att det gav effekt! Mer skall det bli!

Nu sitter jag på vagnen på väg till jobbet. Det var iallafall ingen som reste sig och erbjöd mig sin plats. Skönt.

Att haka upp sig på skitsaker, är det ett tecken på att man börjar bli gammal? Det sista jag vill är att sluta som en trött pensionär som inte kan göra annat än att muttra över vädret och folk som tvättar på söndagar.

Jag blev lite förskräckt idag när jag kom på mig själv med att muttra (tyst) för mig själv över hur otympliga och opraktiska de nya monsterkorgarna på Lidl var. Där jag gick jag med min snyggaste efter-träning-röda look och plockade på mig både yoghurt och knäckebröd och beklagade mig över den stackars korgen. Jag kände mig plötsligt ganska löjlig.

Det blev en mjukstart av träningen redan idag! Det visade sig vara många avbokningar, tur att jag tog med träningskläderna i morse i fall att! Body Balance blev det och det kändes mer än jag mindes. Ganska lugnt pass men hjälp vad stel och otränad jag kände mig. Var inte riktigt med på noterna vad gällde balansen heller kände jag. Det ska det bli ändring på! Ganska trött i kroppen nu, känns bra. Tror nästan att jag skall gå och lägga mig lite tidigare och bara vila ut mig.

Idag har jag gjort något som jag borde gjort för ganska längesedan. Efter jobbet sprang (tja... tolkningsfråga) jag ner till sportlife och förnyade mitt kort där!

Ja, varmt välkomna till min nya matblogg! Här visar jag vad jag äter varje dag och berättar hur gott det var.

Räksoppa igår, fisk- och räkburgare idag!

Vi malde fisken och räkorna, blandade med hackad gräslök, sweet chili och ägg. Stekte och serverade med bulgur och kräftröra! Enkelt och gott.

Jag förberedde en efterrätt igår som behövde lite längre tid på sig att stelna än jag räknade med. Det blir lite av ett experiment, kan bli flopp, kan bli fantastiskt. Blir den bra så visar jag resultatet lite senare :)

Idag serverades räksoppa med räkmacka! Gott gott!

Snäll som man är tänkte jag ge Bosse lite lördagsgodis och skalade en miniräka till honom. Men han rynkade på nosen och gick därifrån. Jag försökte nästan trycka in den i munnen på honom (det funkade med gamla Nettis minsann, man behövde väcka hans smaksinne lite) men då svarade han med att försöka bita mig istället. Otacksam, helt klart.

Nyduschad efter ett nyss avklarat lättare träningspass. Känns jättekonstigt att säga så för jag har inte rört mig utanför dörren. Det står ett promenadband i vardagsrummet, Christians påhitt. Jag måste säga att jag var lite (väldigt) skeptisk när han föreslog det häromdagen. Jag såg bara framför mig hur det skulle stå ett j*kla promenadband mitt i lägenheten som redan är proppad av grejer, jag blir galen på sånt. Sen så tyckte jag att det kändes lite töntigt och... onödigt att ha hemma.

Det känns lite konstigt att gå omkring och tänka att "nu är det sista gången jag gör det här i år". Vadå nytt år? Redan? Å andra sidan känns väl inte just ett nytt år som en big deal egentligen, det är bara en siffra. Oavsett vilket ser jag fram emot nyår - det skall bli skitkul!