Längs 1:ans spår

Trots att vi bott här i snart ett år har jag knappt rört mig längre än en hållplats bort åt ena hållet. Dags att utforska! Invirad i min nya stora halsduk, med kameran i handen och lurar i öronen traskade jag iväg utan mål. Tanken har slagit mig flera gånger att jag borde ta vagnen bort till ändhållplatsen någon gång, bara för att se hur det ser ut. Men sitta på en spårvagn kan man ju göra på väg till jobbet! Det blev en promenad. En spårvagnstur till fots.

Det svåra med att gå längs spårvagnsspår är att det faktiskt är spår och inte vägar. Det är inte meningen att man skall promenera. Just nu är visserligen spåren avstängda så jag hade faktiskt kunna gå raka spåret (notera göteborgshumorn...). Tanken lockade men sprängsten är inte jättekul att gå på ändå. Jo, jag har gått en hållplats en gång... med klackar ;)

Det var inte så långt som jag trodde, men i mitt fotopromenadstempo tar allt dubbelt så lång tid. Hukandes på marken för att få snygga vinklar på löv och inväntande av perfekt passerande bussar gör sitt. Tanken var att få minst en vettig bild per hållplats (eller i närheten)! Jag är nöjd med mitt projekt, nästa gång kanske jag tar en hel linje?