Hästar

Kvällssol

2 timmar till häst. Lunkades, skuttandes, klättrandes, hukandes över och under stock och sten och träd i skogen. Traskandes längs en skogsstig inramad av björkar och ormbunkar. I kvällssol som följde med oss ända in i skogarna, strålandes in mellan björkarna och mötte oss med ett varmt skimmer när vi red ut på åkrarna för de sista galopperna. Mökkvis enorma man fladdrandes i vinden.

Wow. Sommar när den är som bäst!

Mökkvi med manen pustar ut i hagen efter kvällens äventyr
Pegasus älskar min kamera och vill helst bara äta upp den. Längre ifrån än såhär går knappt att få honom.

Hästliv

På sätt och vis saknar jag tiden när vi hade häst och behövde åka till stallet VARJE dag. Oavsett väder och humör. Det var jobbigt bitvis, framförallt under vinterhalvåret, men också himla mysigt under de ljusa sommarkvällarna, som idag.

Vi red lektion idag och kom inte därifrån förrän vid 22. Lite småpyssel med hästarna i kvällssolen, lite bus med kattungarna och lite beundran av Fjöðurs enorma fölmage (kanske dimper det ner ett föl i natt?). Det är så skönt att komma ut till stallet och släppa allt annat vardagligt för en stund.

Jag har inte många bilder på mig själv till häst men dessa hittade jag av en slump på Mammas dator som jag lånar just nu. De får passa bra idag eftersom Mökkvi (mörkbrun med lång man) och jag var ett gött team på dagens lektion!

Bilderna är tagna i september förra året, jag och syrran hämtar hästar barbacka med varsin handhäst. Sen att hästarna ser lite miffo ut i sina eksemtäcken (mot knott) kan man ju blunda för. Vad grejen är med min barbacka-stil med benen rakt ut kan man också fråga sig. Det är nog nyttigt att se sig själv på bild ibland ;)

Matilda med Ára och Fláki, jag med Mökkvi och Soley. Hej skogsmullar...

Liten men stor

Det är helt otroligt vad tiden går fort ibland. När jag var 12 år gick min då största dröm i uppfyllelse, vi blev hästägare. Zigge, en shetlandsponny på två år blev vår och jag var överlycklig. Eftersom han bara var två år var han inte ens inriden när vi fick honom. Det var upp till mig och syrran (mamma var väl med på ett hörn också) att uppfostra och lära upp honom. Vi lyckades nog ganska bra med tanke på omständigheterna. En tvåårig shettis är väl kanske inte den ultimata förstahästen men det var en lärorik period.

Förra veckan fyllde han 12 år, våran lilla häst. Helt otroligt, det var 10 år sedan vi köpte honom! Han fick en stor puss på mulen av mig. Nästa gång vi åker till stallet skall han få en stor bunt morötter också, i efterskott. Grattis ditt lilla busfrö (ja, ni skulle bara veta vad vi flög och flängde på grund av honom)!

Bild från augusti 2006

Åren går fort

När man är 21 känns gråa hår ganska avlägset, tack och lov. Idag fick jag dock uppleva de gråa håren lite tidigare än vad jag hade hoppats på. Skall jag vara ärlig så var de snarare vita och inte alls så ångestladdade som det låter.

Vi kom hem från stallet för drygt en timme sedan, djupfrusna både här och där. Hela paddocken är en enda stor snöbana, med enbart spåret längst kanterna upptrampat, resten är flera decimeter djup snö. Där pulsade vi (framförallt hästarna) omkring i dryga timman och försökte hålla uppe värmen. Å andra sidan är det något av det mysigaste som finns att tölta runt på små lurviga islandshästar i djup snö, man kopplar bort kylan ganska snabbt. En och annan galopp såg jag till att det blev också!

När lektionen var över hade både hästar och ryttare gått igenom en ordentlig åldersresa - åtminstone till utseendet. Hästarna hade frost över hela pälsen, svarta hästar hade blivit grå och Ára som jag red hade fått markerade vita ögonfransar och långt vitt getskägg. Själv hade jag vitt, frostat hår - vackert!

Lördagsmys

Äntligen lördag! Nu sitter jag och väntar på att mina kära kompisar skall dyka upp. Det blir tjejkväll här medan killarna är ute på vift på egen hand! Hemmagjord pizza, godis och ev. någon bra film - det ser jag fram emot!

Idag har det varit stallet som gällt för min del. En 2-timmarstur i snön på små lurviga islandshästar. Lunka i skogen och galopp i full fart över snötäckta åkrar - wohoo! Mysigt! Hästarna blev lite väl ivriga där och två i gruppen åkte i backen på en av åkrarna. Som tur var är det mjukt i snön så det gick bra.

Jag är så glad över att äntligen kunna göra saker utan att behöva bekymra mig över där den satans tandvärken också - underbart! Kände mig lite som en missbrukare där med alla panodil jag proppade i mig. Satte nog i mig mer under den veckan än jag någonsin gjort hittils. Men så hade jag nog tagit typ 5 värktabletter under hela mitt liv också - det har inte varit min grej riktigt ;)

Gjóla
Zigges kompis Dolph på snöpromenad
Stallets nya hingst, Djákni

F&K v. 1: Snö

Till veckans F&K-tema valde jag ut en snöig mule. Mulen tillhör lille Zigge och är fotad igår. Visst ser han mysig ut? Jag har beskurit den ganska hårt för att koncentrera den lite mer och lägga fokus på mulen. Bra/dåligt - ge gärna kritik!

Två små björnar

Vilket väder det var igår! Klarblå himmel, strålande sol och SNÖ så långt ögat såg - wow! Vi skulle egentligen haft en 2-timmars uteritt med gruppen igår men det blev framskjutet pga. kylan. Personligen hade jag tyckt att det varit urmysigt med en uteritt igår (det var faktiskt inte sååå kallt, man har börjat vänja sig) men majoriteten fick tala.

Jag, Mamma och syrran åkte ner till stallet ändå för att njuta av vädret och knäppa lite bilder på de små björnarna. På vintern förvandlas alla hästar till björnar med sin långa, tjocka päls. De som inte är klippta vill säga. Jag hade hoppats på lite actionbilder med rykande snö men det var inte hästarna riktigt med på. De hade fullt upp med att gräva efter gräs under snön och försöka äta på kameran. Nåja, några fina bilder blev det trots allt, lite stillsamma dock.

Zigge
Pegasus, minns ni?
Prenumerera på innehåll