Foto

En trött tjej på väg hem från jobbet, en kamera och lite fantasi!

Stjärnbokeh!

Trots att vi bott här i snart ett år har jag knappt rört mig längre än en hållplats bort åt ena hållet. Dags att utforska! Invirad i min nya stora halsduk, med kameran i handen och lurar i öronen traskade jag iväg utan mål. Tanken har slagit mig flera gånger att jag borde ta vagnen bort till ändhållplatsen någon gång, bara för att se hur det ser ut. Men sitta på en spårvagn kan man ju göra på väg till jobbet! Det blev en promenad. En spårvagnstur till fots.

Det svåra med att gå längs spårvagnsspår är att det faktiskt är spår och inte vägar. Det är inte meningen att man skall promenera. Just nu är visserligen spåren avstängda så jag hade faktiskt kunna gå raka spåret (notera göteborgshumorn...). Tanken lockade men sprängsten är inte jättekul att gå på ändå. Jo, jag har gått en hållplats en gång... med klackar ;)

Det var inte så långt som jag trodde, men i mitt fotopromenadstempo tar allt dubbelt så lång tid. Hukandes på marken för att få snygga vinklar på löv och inväntande av perfekt passerande bussar gör sitt. Tanken var att få minst en vettig bild per hållplats (eller i närheten)! Jag är nöjd med mitt projekt, nästa gång kanske jag tar en hel linje?

En augustidag i pappas trädgård. Jag bläddrar igenom några veckor gamla bilder och hoppas att Canon snabbar på med min kamera. Jag lämnade in den och mina två fasta 50mm och 85mm strax efter att dessa togs. Har efter många om och men insett att det måste vara något lurt med fokuseringen och inte med mig. Kanske är det kamerans AF eller kombinationen med just dessa objektiv som spökar, skönt att någon kan avgöra det åt mig åtminstone så att jag slipper svära mer. Det är väl bara att hoppas att jag inte blir ruinerad på köpet :)

Tur att jag har min gamla 40D kvar så att jag kan stilla min fotohunger tillsammans med macrot och vidvinkeln! Jag är bara halvt handikappad.

...jag vet, det är klyschigt men idag stämde det bättre än nånsin. Gick från jobbet i strålande sol och bestämde mig för att promenera några hållplatser. Halva stan skulle ändå ta sig åt samma håll bort till ullevi och jag fick lite extra sol så why not?

Kom innanför dörren, stannade till och undrade vad sjutton jag skulle göra hemma när solen var ute. Fick ett infall jag inte fått på länge, packade kameraväskan på 10 sekunder och vände ut mot stan igen för planlöst fotande av... folk? Jag hann inte tänka så mycket mer för utanför dörren fick jag en dusch. WHAT? Dags att tänka om.

Jag behövde inte tänka så länge för strax glittrade trädgården av soldränkta regndroppar. Våran solros hade dessutom börjat blomma så jag gjorde den sällskap. Jag har varit dålig på att fota under hela våren och sommaren, inspirationen har bara inte funnits där som den brukar. Därför är det extra kul när man får ett flow och får något att fylla ekot i den här stackars bloggen med! Även om det är något så simpelt som ett träd eller ett lila kålblad med vatten.