januari 2010

Fram tills för ungefär ett år sedan gillade jag inte getost. Det var verkligen en sån sak jag tyckte smakade... illa. Det som fick mig att ändra åsikt var att jag smakade på några små knyten fyllda med getost och fikonmarmelad. Mmmm...

Vi var ambitiösa och gjorde dim sum i söndags och när vi ändå höll på att krångla med fritering och filodegsknyten så försökte vi göra en egen variant av de med getost som en liten förrätt. Det blev faktiskt väldigt gott!

Såhär gjorde vi:

Först delade vi upp filodegslängden i kvadrater. Sedan tog vi en klick getost och en klick fikonmarmelad och la i mitten ovanpå två filodegsark. Sedan var det bara att vika upp kanterna och "klistra ihop" de i toppen med fuktade fingertoppar. Det enklaste är att ha en liten skål med vatten att doppa fingrarna i när man skall fästa ihop knytena. Knytena friterade vi tills de hade fått fin gyllenbrun färg och lät dem rinna av på en bit hushållspapper innan vi åt upp dom!

Om vi skulle gjort något annorlunda nu i efterhand hade vi nog blandat ihop getosten och marmeladen lite försiktigt redan innan vi la det på degen. Marmeladen hade en tendens att blöta ner arken så att det gick hål. Ett ark extra hade nog inte skadat heller. Gott blev det hursomhelst - testa!

När man har flyttat hemifrån får man göra vad man vill... nästan. Idag gjorde vi en sån där frukost som föräldrar inte riktigt hade gillat. Yummy!

Amerikanska pannkakor

Ca 8 små pannkakor

• 2,5 dl vetemjöl
• 2 tsk bakpulver
• 1/2 tsk salt
• 2 msk socker
• 1 ägg
• 2,5 dl mjölk
• 2 msk smör
• 1 tsk vaniljsocker

Blanda de torra ingredienserna och smält smöret. Rör ihop smöret med ägg och mjölk och blanda sedan med resten av ingredienserna. Blanda inte mer än nödvändigt. Stek pannkakorna (ca 10 cm stora) och servera med valfria tillbehör.

Vi hade ingen sylt hemma så vi tinade upp jordgubbar och mixade en liten sås med en gnutta (efter smak) florsocker i. Tusen gånger godare än sylt! Sirap hade vi på några också, inte min favorit dock.

I somras träffade jag google-bilen. Jag och Fürst stog utanför 7-eleven på trerasten och käkade glass. Plötsligt åker den lilla röda bilen med kamera på taket förbi.

När glassarna var uppätna promenerade vi tillbaka till kontoret och skymtade bilen nere på en tvärgata. Jag plockade fram kameran för att fota bilen. Bilen fotade mig.

Förutom pizzan vi gjorde i lördags så kalasade vi på ett gäng brownies som jag bakat i förväg. Eftersom jag hade nästan halva formen kvar så tänkte jag göra ett försök att ta snygga browniebilder idag. Lättare sagt än gjort. Jag såg en perfekt bild framför mig och började fixa lite dekorationer i form av varm chokladsås och riven vit choklad. Efter en stund insåg jag att det bara blev... kladd.

Gott var det i allafall och den minst kladdiga bilden ser ni nedan! Antar att det kan vara nyttigt att lägga upp bilder som man inte är sådär riktigt nöjd med också ;)

Äntligen lördag! Nu sitter jag och väntar på att mina kära kompisar skall dyka upp. Det blir tjejkväll här medan killarna är ute på vift på egen hand! Hemmagjord pizza, godis och ev. någon bra film - det ser jag fram emot!

Idag har det varit stallet som gällt för min del. En 2-timmarstur i snön på små lurviga islandshästar. Lunka i skogen och galopp i full fart över snötäckta åkrar - wohoo! Mysigt! Hästarna blev lite väl ivriga där och två i gruppen åkte i backen på en av åkrarna. Som tur var är det mjukt i snön så det gick bra.

Jag är så glad över att äntligen kunna göra saker utan att behöva bekymra mig över där den satans tandvärken också - underbart! Kände mig lite som en missbrukare där med alla panodil jag proppade i mig. Satte nog i mig mer under den veckan än jag någonsin gjort hittils. Men så hade jag nog tagit typ 5 värktabletter under hela mitt liv också - det har inte varit min grej riktigt ;)

Bitande kyla, små iskristaller och ett snötäckt landskap. Varje liten kristall är som ett litet konstverk. Ett litet konstverk med oändliga detaljer som lockas fram när temperaturen sjunker. På några sekunder kan de förvandlas till vatten för att sedan briljera på nytt. Vackert.

Finns det något godare än en riktigt stor kopp varm choklad när det är så kallt som nu? Ingen sötsliskig oboy utan riktigt chokladig och med små marshmallows i - mums! Den här drack jag till frukost igår (tack Christian!). Det var nog första gången jag sprang ut och ställde min frukost i snön (på balkongen) innan jag åt/drack upp den.

Även om varm choklad är gott som bara den så börjar jag längta efter att äta annat än sånt som är lättuggat eller drickbart. Som tur var gör det inte ont när jag sväljer längre men jag har haft värk sedan i torsdags kväll och min vänstra kind svullnat upp så att jag ser ut som en hamster. Jag hatar att vara gnällig men jag är lite trött på att ha panodil som bästa kompis nu ;)

En del dagar vill man bara blunda för, låtsas som om de inte finns. Idag kom den där dagen och jag är en visdomstand fattigare. Jag har nästan aldrig varit så nervös som när jag satt på jobbet i förmiddags och såg det framför mig. Tandläkaren hade sagt åt mig att äta något innan jag kom dit eftersom jag inte skulle kunna äta på en stund efteråt men jag var så nervös att jag fick tvinga i mig lunchmackan.

Egentligen vet jag inte vad jag var så nervös för, det var nog mest att man inte riktigt visste vad jag skulle ge mig in på. Det, kombinerat med alla skräckhistorier man har hört förstås. Det tog sin lilla tid men allt gick bra. Jag skulle helst slippa att göra om det men jag trodde att det skulle vara värre. Det gjorde ju inte ont (för jag hade sjukt mycket bedövning) det var mest... obehagligt. Jag besparar er på detaljerna.

Just nu känns det okej, det gör ont när jag sväljer men jag kan leva med det. Soppa, smoothie, glass och panodil ikväll. Nu inväntar jag domen och ser hur det utvecklar sig imorgon. Om en vecka ryker stygnen och då kan jag nog lämna allt bakom mig! Hoppas att ni har gjort något roligare än mig idag :)

Mjukstart efter ledigheten med paus mitt i veckan - det gillar vi! Har jobbat två dagar nu och har inte riktigt känt mig på topp. (Det är nog inte bättre än att en viss Åsa har gått och maskat till sig under julen... sschh...). I'll be back.

Men nu skall det bli ordning här! Hjärnan är på semster på arbetstid men på kvällstid duger den till ett och annat. Med en styck 2TB-disk inhandlad skall jag försöka få bukt på mina bildbackuper. Idag ligger alla mina bilder på servern här hemma vilket innebär att lightroom får min dator att vilja ta självmord när hela katalogen består av filer som hämtas över nätverket. För att skona syrran från jumbojetljudet av min backupserver i mitt gamla (numera hennes) rum i Lindome skall jag fixa onlinebackup också.

Eftersom Christian var så snäll och körde mig till posten idag så har jag bakat smarriga matmuffins ikväll också. Min hårddisk var skickad som företagspaket vilket innebar att jag fick hämta ut den i tjotahejti med pissiga öppettider. Hade fått be om att gå tidigare från jobbet om jag skulle ha lyckats ta mig dit själv.

Muffins med fetaost och soltorkad tomat

• 5 dl vetemjöl
• 2 1/2 tsk bakpulver
• 1/2 tsk salt
• 3 ägg
• 1/2 dl olivolja
• 3 dl turkisk (eller grekisk) yoghurt
• 5-7 soltorkade tomater
• 150-200 g fetaost

Blanda mjöl, bakpulver och salt. Vispa ihop ägg, olja och yoghurt. Rör ner i mjölblandningen. Skär tomaterna och fetaosten i mindre bitar och blanda ner dem i smeten. Blanda väl och fyll smeten i muffinsformar. Grädda i 200°C ca 20 minuter eller tills de fått fin yta och börjat spricka.