In i dimman
In i dimman
Det är läskigt hur dimma förvandlar allt till mystik. Att gå genom stan en mörk dimmig kväll är som att komma till en helt annan värld. Det är synd att man inte får möjlighet att föreviga det så ofta, dimma är ju svår att förutse.
Jag knäppte några bilder för ett par år sedan nere vid stationen hemma i Lindome som blev rätt sköna, jag skulle vilja göra något liknande igen. Den där öde känslan är verkligen speciell.

Igårkväll hade vi tjock dimma i Göteborg. Jag och Christian hade varit ute och firat vår 2-årsdag, så här såg det ut på vägen hem.
Lindome station i dimma, taget 2006

Diana, Rebecka, Ina: Tack!
Nina: Tack! Visst är det det :)
Bild 3 är bäst! Du har verkligen lyckats fånga den kusliga stämningen på de första två bilderna. Vad heter hållplatsen på första bilden, är det Musikvägen? Jag kom att tänka på detta inlägget idag när jag läste i GP att de mörka och otrygga hållplatserna runtom i stan ska rustas upp. Hu!
Åh. Wow! Vilken härlig stämning du fått fram i bilderna. Jag gillade nummer ett och två väldigt mycket. :)
Jag gillade verkligen bild 2, trädets snirkliga grenar... UNDERBAR! Grattis till er! :)
aaaww, gud va fina bilder :D:D<3 grattis till er förresten! :D
Det är inte sååå extremt kusligt. Det är Amerikaner som har gjort att det känns att det är kusligt med deras filmer. Hade inte det funnits skräckfilmer om dimma hade vi inte tänkt såhär nu.
Skriv ny kommentar